Social aktivitet med julfest under lågsäsong
Sannolikt började Borås Krocketsällskap spela inomhuskrocket redan 1999. Det skedde i Biblioteksmuseet, där föreningen hade bildats året innan. Säsongen är ju ganska kort. Vanligtvis från mitten av mars till början av oktober. Därför kan det behövas en aktivitet även vintertid, för att hålla intresset och gemenskapen vid liv.
Att arrangera tillställningen i december föll sig naturligt. Därmed gick det att göra den till en julfest. Ursprungligen gick eventet under beteckningen ”lussekrocket”, något Lars-Inge Nilsson skrev om i tidskriften Krocket. Rubriken löd ”Klotets tunga fjät”. Alla nummer av publikationen finns för övrigt som PDF-filer på denna webbplats.
Tävlingen filmades i december 2023
Efter att Borås Krocketsällskap gjorde en nystart 2017 bytte tävlingen namn till ”Tomtekrocket”. Sedan jag skrivit om den på föreningens nyhetsblogg fick jag mail och telefonsamtal med frågor om hur det hela brukar gå till. Det gick hyfsat lätt att förklara, men bättre vore om jag också haft bilder att tillgå.
Tyvärr har mina möjligheter att fotografera varit begränsade. Mest för att min roll varit tidtagarens. Under Tomtekrocket 2023 gjorde jag dock ett försök till en mer ambitiös dokumentation. Jag lyckades filma samtliga deltagare, åtminstone så att jag fick med några sekunder av var och ens forcering.
Exempel på hinder som förekommit
Strax före jul publicerade Krocketkanalen filmen under titeln Krocket i källaren. Förhoppningsvis kan den som är intresserad av att göra ett liknande arrangemang ha nytta av den. Instruktiv bör den sekvens vara, där fotografen följer banans sträckning och spelar in hur varje hinder utformats.
Eftersom tävlingen genomförs i Biblioteksmuseet används material från den miljön för att skapa substitut för bågar. Banläggaren Tommy Olsson har alltid visat prov på uppfinningsrikedom. Med inspiration från hur en minigolfbana brukar se ut använder han olika föremål för att bygga en sorts hinderbana, ofta med hjälp av silvertejp.
Nedan följer några exempel på hinder som förekommit under åren, samt hur de ska passeras.
- 1. Bräda lagd på golvet, nära väggen.
UPPGIFT: att förflytta klotet genom området mellan brädan och väggen. - 2. Tamburmajor placerad vid banans mitt.
UPPGIFT: att passera mellan de fyra benen – dock endast diagonalt, som vid en kronpassage i svensk krocket. - 3. En vagn med fyra hjul placerad utefter banan.
UPPGIFT: att först passera mellan två av hjulen, därefter de återstående två – eller passera mellan alla fyra i ett enda slag. - 4. Bok lutad mot väggen.
UPPGIFT: att slå klotet mot boken, därefter fortsätta framåt. - 5. Kartong placerad på golvet, med utskurna hål på kortsidorna.
UPPGIFT: att slå klotet genom kartongen. - 6. Utnyttja utrymmet under bokhyllorna.
UPPGIFT: att slå klotet mot väggen bakom bokhyllan, så att det vinklas och passerar mellan dess ”fötter”. - 7. Skapa en långsmal ”ränna” av kartong eller liknande.
UPPGIFT: att låta klotet löpa i rännan, utan att glida ut på golvet. - 8. Två bokstöd placeras bredvid varandra på golvet, tejpas fast på golvet och liknar en båge.
UPPGIFT: att passera mitt emellan bokstöden. - 8. Det sista hindret kan gärna vara en bågliknande konstruktion, eller varför inte en home hoop?
UPPGIFT: att passera hindret och gå i mål.
Första försöket att formulera regler
Det finns ingen regelsamling för hur en tävling i Tomtekrocket ska genomföras. Och helst ska det inte krävas särskilt många ord för att förklara hur den går till. Syftet med det hela är ju att ha lite kul. Så ramarna bör inte vara särskilt stränga. Reglerna ska vara så fria och enkla att ingen riskerar att bli diskvalificerad.
Banläggaren räknas som domare, men att allt går rätt till brukar kontrolleras kollektivt. Den som befinner sig på banan brukar följas av en hel svans betraktare. Ibland upplevs det som mer underhållande att se hur de andra beter sig, än att tävla själv.
A. Den tid det tar för en tävlande att gå runt banan avgör placeringen. Klockan startas så fort klotet vidrörts och stannas då det sista hindret passerats.
B. Klubban får användas hur som helst, lite som en innebandyklubba. Det är således tillåtet att använda klubbhuvudets bredsida, om så krävs. Man gör klokt i att försöka hitta en vägvinnande stil, för att vinna tid.
C. Missar man att passera ett hinder på det sätt som det är tänkt får man göra ett nytt försök, till dess att man lyckats. Ibland måste alltså den tävlande backa tillbaka några meter, eller så.
© Peter Grönborg
Texten skyddas av lagen om upphovsrätt.
Uppdaterad
2025-01-09