Jacke Sjödin

Med sina humoristiska sånger om pandemin vill Jacke Sjödin sprida glädje.

Gör låtar med pandemin som tema

Risken för spridning av Covid-19 har satt hinder i vägen för landets kulturarbetare. Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att hålla avstånd och att inte samlas mer än 50 personer på samma ställe har i princip gjort scenarbete meningslöst. Utan publik faller idén med artisteri.

Säkert har detta skapat stor nedstämdhet hos många i branschen, dock inte nödvändigtvis hos mångsysslaren Jacke Sjödin. Efter att smittan börjat sprida sig i Sverige dröjde det inte länge förrän han var utan arbete: ”… på två dagar var kalendern tom.” Istället för att deppa satte han genast igång med att förverkliga en gammal dröm.

Jacke Sjödin hade länge haft planer på ”att göra små musikvideor till aktuella händelser och lägga ut på nätet”. Skälet till att han inte gjort så har varit tidsbrist. Nu hade han plötsligt hur mycket tid som helst. Och temat i de filmer han publicerat hittills har i princip varit den pågående pandemin.

Han började 19 mars med att skoja om svenskarnas benägenhet att hamstra toapapper. Sedan dess har han producerat en video i veckan, bland annat en fyndig sång riktad till Amanda Lind om krisen i kulturbranschen. Andra låtar handlar om social distansering, om gymnasisternas problematiska studentfirande och om beteendet i barmiljö, med mera.

Tillsammans med Helen Sjöholm gjorde han den uppmärksammade duetten ”Kärlek in the stream”. De gestaltar ett förälskat par som inte kan träffas på grund av risken för att bli smittade. Därför får de nöja sig med att umgås via internet. Den hetta de utvecklar får nästan dataskärmen att smälta.

CHARMIG HÖGHASTIGHETSTEXT OM KROCKET

Eftersom nyhetsflödet förser Jacke Sjödin med ett rikhaltigt stoff behöver aldrig inspirationen sina. Det visar sig väl inte minst i sången ”Spela krocket”, som bygger på Folkhälsomyndighetens uppmaning till isolerade åldringar att söka sig utomhus, exempelvis genom att utöva den ädla sporten.

Videon inleds med tidningsklipp, vilket placerar sången i sitt sammanhang. Vad som imponerar är den omsorg som lagts ned på koreografi, samt att vit klädkod tillämpas (det förutsätter research). Öppningsscenen är magnifik, när de tre spelarna käckt sparkar till sina klubbor så att de landar elegant på axlarna. Där fångas fint den entusiasm och glädje som utövare av sporten känner inför varje parti.

Sångtexten ligger i nivå med sitt syfte. Något mera ambitiöst arbete har sannolikt inte Jacke Sjödin lagt ner på stilistik. Det resulterar i en sorts charmiga hastverk, späckade med spontana rim som ger lyriken en momentan fräschör.

Att Jacke Sjödin förmår att arbeta snabbt är väl dokumenterat. Han försörjer sig nämligen delvis som ”rimsammanfattare”. Han anlitas av alla möjliga föreläsare, allt från ministrar till idrottsstjärnor, för att sammanfatta deras föredrag i rimmad form. Mycket talar för att han är ensam om denna nisch.

Ett annat exempel på hans höghastighetsförmåga är ”Dagens musikal” (2012). Det var en show där han författade en betydande del av innehållet samma dag den framfördes. En av låtarna skrev han under föreställningens gång.

Peter Grönborg

Uppdaterad
2020-06-25