Negligerar istället för att hämnas
Jag studerar texten till ”Keep your head up” gång på gång. Men jag hittar inget i den som indikerar att den skulle ha med krocket att göra. Ändå intar ett krocketparti en central plats i den video där Girls can’t catch framför sången.
Texten är skriven i jagform. En kvinna känner sig djupt besviken på sin partner. Det antyds att hon blivit så pass kvaddad att det kunde vara motiverat med en hämndaktion. Eftersom hon är ”lady-like” tänker hon dock inte genomföra en sådan.
En viss ambivalens kommer ändå till uttryck. Hon känner sig frestad att åsamka honom smärta, få honom att gråta – att känna sig dålig. Hennes fantasier har länge gått i den riktningen. Därför gör hon bedömningen att det kan bli svårt att behålla värdigheten.
Styrka att stå emot sina impulser får hon av sin mamma, som fostrat henne till att ”hålla huvudet högt”. Det är med en sådan stolt attityd hon vill gå till avslut. Istället för att kräva killen på hans skuld och tvinga honom att be om barmhärtighet tänker hon bita sig i läppen.
Hon tänker vända ryggen till och gå bort, med äran i behåll. Refrängen ”Keep your head up” utvecklas till ett självsuggererande mantra, vilket ger stadga i den intrikata psykologiska processen.
MEN FILMEN AVSLUTAS MED EN KASTRERING
Videofilmen övertygar dock inte om det kvinnliga subjektets förmåga till kylig distans. Istället för att undvika en konfrontation utvecklas det hela till något av en duell mellan tjejer och killar, mellan det kvinnliga och det manliga.
Att man valt just klubbor och klot som vapen tycks bero på att man definierar krocket som en sport där det ges möjlighet att förnedra motståndaren. Men det sätt ungdomarna spelar på finns det inte täckning för i någon känd regelsamling.
Därför är det omöjligt för en utomstående att ”läsa spelet”, att förstå vad som händer på banan. Endast aktörernas gester och ansiktsuttryck kan berätta vad som är bra eller dåligt. Killarna verkar inleda bäst och beter sig aningen kaxigt. Sedan vänder tjejerna matchen, med lustfylld överlägsenhet därtill.
Deras vinst verkar vara förödmjukande för killarna, vilka drar slokörade från platsen. I det sista slaget träffar en av tjejerna pinnen med en sådan kraft att den välter och flyger iväg. Man behöver inte vara inläst på Sigmund Freud för att tolka detta som en kastrering.
LÅTSKRIVARE MED KOPPLING TILL SVERIGE
I poptrion Girls can’t catch ingick Phoebe Brown, Daizy Agnew och Jess Stickley. Inte så att de var barndomskamrater eller så. Det var skivbolaget Fascination Records som förde dem samman, i förhoppning om att de skulle attrahera som tjejgrupp.
Musikvideon filmades och släpptes sommaren 2009. En kritiker kallade sången för en ”kolsyrad poplåt”. Den placerade sig på plats 26 på hitlistan i Storbritannien, som nummer fem i Skottland. Tydligen ansågs det inte tillräckligt för en fortsatt satsning. Det album sångerskorna hade spelat in släpptes aldrig. När detta stod klart upplöstes gruppen.
Filmen där de spelar krocket på en soptipp gav alltså inte sången det lyft den så väl behövde. Den tycks istället ha gjort publiken konfunderad och ställd. Kritikerna klassade den som ”märklig” och ”egendomlig”. Även en krocketspelare skulle kunna använda dessa adjektiv, men i positiv mening, som synonymer till ”exotisk” och ”spännande”. Särskilt de aktiva i Kalmar, som håller på med fältkrocket, skulle troligen uppskatta att gå runt den bana som förkommer i videon.
”Keep your head up” skrevs av Chris Braide, som också producerade inspelningen. Han har gjort låtar för bland andra Britney Spears, Christina Aguilera och Beyoncé. Sången till Girls can’t catch komponerade han tillsammans med Nina Woodford, som har svenska rötter.
Peter Grönborg
Uppdaterad
2023-01-12