Minnet av en stor norsk krocketspelare
Våren 2019 fick jag ett mail med en tråkig nyhet. Jag fick veta att Roar Michalsen (1960-2019) gått bort, i sviterna av levercancer. Helt överraskad blev jag inte. Redan när han deltog i Kycklingkrocket 2018 var sjukdomen kännbar, något han berättade öppet om.
Denne norske krocketspelare var en av de stora personligheterna inom skandinavisk krocket. Till karaktären kunde han uppfattas som en härlig mix av stenhård fighter och humoristisk gamäng. Blandningen av rätt dos testosteron i kroppen och graden av soliditet i själen gjorde honom till ett behärskat dynamitpaket.
Han var en kär och återkommande gäst i Borås. Han upptäckte tidigt förtjänsterna med banan som då fanns i Majorslunden, på Göta. Han blev snabbt omtyckt för sitt trevliga sätt och förmågan att göra sig en glad stund. Men han var också en kunskapstörstande igel, som begärligt sög i sig av allt det kunnande som fanns tillgängligt.
Rätt snart fick han fullt fokus på Simon Carlsson, som var den stora svenska stjärnan på den tiden. Genom att omsätta de kloka och generöst tilltagna råd han fick av detta ess lyfte han sin spelnivå åtskilliga snäpp. Med tiden gjorde det honom till nordisk mästare.
Efter några år utvecklades Roar Michalsen till att bli en svår motståndare för vem som helst på den internationella scenen. År 2014 tog han brons i EM i golfkrocket och 2017 vann han Swedish Open, också det som golfkrocketspelare.
Vid sitt första besök i Borås representerade Roar Michalsen Hjulmakerveiens Croquet Club, i en vänskapsmatch. Berättelsen om hur hans klubb bildades är intressant. Den består av en samling män som råkar bo på samma gata. Han berättar kort om detta i en text i Fredrikstad Blad (21/1 2017).
SKAPADE EN AV NORDENS BÄSTA BANOR
I början av 2000-talet blev Roar Michalsen ankare i det norska landslaget, inte minst i den första landskampen mot Sverige. Den arrangerades i Borås och han lyckades besegra Jan-Åke Lundberg i association croquet, vilket var en stor bedrift vid tillfället. Senare fick jag veta att han tog med sig en av de plastklämmor som användes i den matchen till Norge, som en värdefull klenod.
År 2008 deltog Roar Michalsen i firandet av Borås Krocketsällskaps 10-årsjubileum, också det något som uppmärksammades i en kort text i Fredrikstad Blad (22/7 2008). Han framställer besöket lite som en studieresa, där syftet är att mjölka de mer meriterade svenska spelare på kunskap.
Samma år gör journalisten Terje Antonsen ett något längre reportage, där Roar Michalsen ges tillfälle att berätta mer utförligt om sin bakgrund, om krocketens ställning i Norge, med mera. Texten publicerades med anledning av att han skulle delta i EM på Jersey. Vid tidpunkten hade han hunnit bli ordförande i det Norska krocketförbundet.
Hos Roar Michalsen förenades passionen för krocket med sinne för entreprenörskap, med egenskaper som list och uppfinningsrikedom. Den beskrivningen täcker in också hans agerande på banan. Han var en taktisk räv med utpräglat bollsinne.
Att Roar Michalsen var en fixare av rang bevisas inte minst av att han bidrog till skapa en av Nordens absolut bästa krocketbana i Fredrikstad. Totalkostnaden för anläggningen, med klubbhus, lär ha hamnat på cirka 800.000 norska kronor.
Peter Grönborg
Intressanta länkar
NOT 1: Om man gör en sökning på Roar Michalsens namn på Hjulmakerveiens Croquet Clubs webbplats så får man en hel del träffar. Sammantaget ger texterna en god bild av hans karriär >>
NOT 2: Av särskilt intresse är Petter Schjervens humoristiska videoreportage, som ”gick på lufta i 2015″. Länk finns här >>
BILDTEXT: Roar Michalsen deltar i tävlingen Kycklingkrocket på Kransmossens IP, 2018. Han kom trea.
Uppdaterad
2022-12-21