Spelare från Kalmar vann SM-titeln
På vinden har jag en kartong fylld av pärmar. En av dessa innehåller tidningsklipp som kan berätta om Svenska Krocketförbundets tidiga verksamhet. Tyvärr framgår det inte alltid från vilken tidning texterna hämtats.
Jag tror att jag fick tillgång till materialet via Conny Leandersson i Kalmar. Han var sekreterare i Stensö Krocketklubb när jag gjorde en visit där 2004. En mycket sympatisk och tillmötesgående man, såpass att han agerade privatchaufför under min vistelse. Även ett besök hos Tallhagens Krocketklubb ingick i programmet.
Det som intresserar mig är hur det gick till när de tidigaste SM-tävlingarna i krocket arrangeras. Första turneringen genomfördes 1985, samma år som Förbundet hade bildats. Hela 50 spelare från sju klubbar deltog. Man spelade svensk krocket, i enlighet med Ingmar Tönnbys & Göran Pagels-Ficks ”Krocketregler”- upplagan från 1978.
Något tävlingsprotokoll användes inte. Istället höll spelarna reda på sina krocketrätter med en ”glasspinneliknande markör” som de hade ”hängande vid sidan av fickan”.
Efter tre omgångar av gruppspel gick de sex främsta vidare till final. Tydligen låg Jean Idh från Högantorp Krocketklubb i Södertälje länge bra till. Men efter att han missat ett slag ryckte Einar Nilsson från Stensö Krocketklubb i Kalmar åt sig ledningen. Det höll hela vägen, vilket gjorde honom till Sveriges första mästare i krocket.
TÄVLINGEN FÖREGICKS AV LIVAKTIG BREVVÄXLING
Under de första tio åren dominerades de svenska mästerskapen av spelare från Kalmar och Södertälje. En viktig sak var att de kunde komma överens om hur en tävling skulle organiseras. Det första SM:et föregicks av en mycket livaktig brevväxling mellan Fred Sandström, Högantorp Krocketklubb, och Einar Nilsson, Stensö Krocketklubb.
Grundläggande var inte minst vilka termer som skulle användas för att beskriva spelets olika faser. Till att börja med fick den nationella organisationen heta Svenska Croquetförbundet, medan de regler som användes bar titeln ”Krocketregler”. Regelmakaren Ingmar Tönnby hade föredragit att även Förbundet valt den svenska termen för sporten.
Till sist måste det ha visat sig att det blev enklare för spelarna i Stensö att anpassa sig efter reglerna i Södertälje, än tvärtom. Den fältkrocket som utövas i Kalmar kräver allt för stora ytor och regelverket är svårtillgängligt och inte tillräckligt formaliserat. Med hjälp av Einar Nilssons ”översättning” av de begrepp som används i regelhäftet klarade sig kalmariterna alldeles utmärkt:
Roquera = Krocka
Roquering = Krock
Roquerade = Krockade
Roquerades = Krockades
Fast roquering = Fast bortkrockning
Lös roquering = Lös krocket
Medan krocketen i Kalmar dominerades av arbetare fanns det i Södertälje spelare med hög utbildning. Säkert var det inledningsvis svårt för parterna att hitta fram till och etablera en fungerande kommunikation. Tack vare att de lyckades med det kunde Förbundet överleva och växa.
Peter Grönborg
Uppdaterad
2023-01-15