Föredrag om en originell outsider publiceras
Det känns bra att ha ett eget exemplar av Eric Hermelins Blif en dåre! (1997). Senast jag läste den var det nog som boklån. I forskningsbibliotekens databas Libris står det att titeln ska finnas i Borås Stadsbiblioteks hyllor, men inte enligt deras egen. Jag kanske har ägt boken förut, men förlorat den.
Med anledning av bokköpet blev jag påmind om en kort föreläsning jag höll för många år sedan. Efter att ha redigerat anteckningarna resulterade det i en enkel text, som publiceras nedan. Kanske att föredraget kan fungera som en liten introduktion för dem som inte känner till den originelle ”baronen”.
Om intresse för hans märkliga öde väcks öppnas vägen till ett spännande läsäventyr. Per-Erik Lindahls fem böcker om Eric Hermelin rekommenderas varmt. Titlarna nämns i anslutning till texten nedan, samt i den faktaruta som avslutar den.
NOT: Datumet för föreläsningen är okänt för mig. Men jag villl minnas att en skådespelare från Stadsteatern medverkade med dikter, samt att en kvinna från Iran framförde sånger.
Persisk afton i Borås Kulturhus 1994
Anteckningar från en föreläsning om Eric Hermelin
Det är alltså 50 år sedan baron Eric Hermelin (1860-1944) dog. Min uppgift är att förmedla några ord om hans levnad. Jag representerar hans läsekrets, kan man säga. Jag känner honom främst genom hans översättningar av den tyske mystikern Jakob Böhme. Men Eric Hermelin var mycket produktiv, cirka 40 titlar – varav häften i tegelstensformat. Och runt 90 procent av det han översatte var från persiskan, om den klassiska sufismen.
Promenerar i pyjamas i Stockholm i fyllan
Per Erik Lindahl har skrivit tre biografier över Eric Hermelin. Och han ger honom bland annat epitetet ”resenär utan jordisk kompass”. Det är mycket träffande. Eric Hermelin kom att resa mycket, men han lyckades aldrig finna sig till rätta i tillvaron, saknade nästan totalt orienteringspunkter.
Annars började det ganska bra. Han föddes 1860 och växte upp på olika gods i Östergötland och Småland. Det gick bra för honom i skolan, i Jönköping och Stockholm. Det var framförallt på det språkliga området han utmärkte sig. Hans fader hade stora planer för honom. Eric Hermelin var begåvad, den av syskonen som klarade studierna bästs.
Men när han anländer till Uppsala 1878 börjar det gå snett. Han kommer i kontakt med alkohol. Han tycks helt oförmögen att hantera rusdrycker. Eric Hermelin dricker inte för att det är gott eller så. Det är ett supande utan måtta och sans. Han dricker i princip tills han förlorar medvetandet.
Under en vårutflykt till Stokholm vaknar han upp ur alkoholdimman och upptäcker att han bara har pyjamasen på sig. Han går längs Hamngatan utan skor. Hans liv är fyllt av den här sortens mardrömslika erfarenheter. Ofta säljer han sina kläder för att få pengar till sprit. Alkoholbegäret lyckades han aldrig få bukt med.
Har svårt för den militära disciplinen
Efter tre terminer i Uppsala plockar hans far hem honom, försöker göra bonde av honom. Att Eric Hermelin misslyckades med arrendet berodde inte bara på spritmissbruk. Tidvis besvärades han också av en nästan sjuklig res- och vandringslust.
1883 åker han till Amerika för första gången. Han försörjer sig bland annat som lärare på en flickskola, troligen i Chicago. Han tar därefter värvning i Nordamerikanska armén, men blir snart avskedad – delvis på grund av sjukdom.
Efter ett par år tar han sig till Tyskland, där han vistas på olika kuranstalter. Han sjunger, spelar biljard och börjar så smått intressera sig för religiösa frågor.
I mitten av 1880-talet tar han värvning i brittiska armén. Hans regemente förflyttas nästan genast till Indien. Det går inget vidare för Eric Hermelin. Han har svårt för den militära disciplinen. I sin soldated hade han svurit att tjäna armén i tolv år, men blir avskedad redan efter fem. Av dessa år är han på sjukhus i mer än ett år och i fängelse nästan två år.
Omyndigförklarad men åker till Australien
Eric Hermelin tycks ha haft svårt för klimatet i Indien, blev ofta sjuk. Men avgörande för hans avsked var förstås supandet. Han lär också ha ägnat sig åt ett visst narkotikamissbruk. I syfte att finansiera köpet av droger tvingades han till småstölder, vilket förklarar de långa fängelsevistelserna.
Till det positiva med hans vistelse i Indien hör att han odlade sitt intresse för språk. Han lärde sig urdu, vilket blev inkörsporten till persiskan. Han kom också för första gången i kontakt med sufisk poesi.
Nästa anhalt blir Karibien. Under några år i början på 1890-talet jobbar Eric Hermelin som trädgårdsmästare på Jamaica, en av de lyckligaste perioderna i hans liv, enligt egen uppgift. Det har också spekulerats i om han turnerade som kabarésångare i USA vid denna tid. Det finns en del som talar för det.
Men 1895 blir det dags för Eric Hermelins pappa att försöka göra bonde av honom igen. Det slutar med att sonen tas in på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm och sätts under förmyndare. Det hindrar honom inte från att resa till Australien. Han beger sig dit 1887 och blir kvar i mer än tio år. Han är verksam som jordbrukare, fiskare, trädgårdsmästare och fungerar som språklärare, med mera.
Människan regeras av fyra andar
När han är i Australien sitter han i fängelse mer än två gånger om året, i genomsnitt – kortare eller längre tid. Avresan från Australien är ganska typisk för Eric Hermelin. Just när båten lämnar kajen och konsulatpersonal med flera vinkar av honom, upptäcker man att han har konsulns hatt på sig. Det är inte säkert att han visste vems hatten var. Han hade lite svårt för detta med äganderätt, mitt och ditt.
1908 är i alla fall Eric Hermelin tillbaka i Sverige. Det är också detta år som hans förmyndare dör. Till ny förmyndare utses hans bror Joseph: nykterhetskämpe, godsägare och riksdagsman för högern. Brodern tycks redan från början haft ambitionen att få sin broder förklarad som sinnessjuk. Redan året efter skickas denne till S:t Lars, hospitalet, mentalsjukhuset i Lund. Där blir han kvar till sin död 1944.
Hans diagnos är inte entydig. Men läkarna håller för troligt att han var manodepressiv. Och Eric Hermelin var själv mycket medveten om de själsliga svängningarna. Hans favoritbok var sedan länge Robert Louis Stevensons Dr. Jekyll och Mr. Hyde (1886). Han hänvisar ofta till den boken i sitt notsystem. Som bekant är det just genom vätskeintag som Jekyll förvandlas till Hyde, något som Eric Hermelin lägger en särskild betydelse i.
Själv förklarar han sin dubbelnatur med stöd i Emmanuel Swedenborgs influxuslära. Den går ut på att människan regeras av fyra andar, två goda och två onda. När de två onda härskar är också människan ond, och vice versa. Eric Hermelin tycks inte ha någon större tro på människans förmåga att påverka andarna. Han tror inte på den fria viljan, är väl närmast fatalist.
Självdestruktivitet som andlig metod
Men när han låses in på S:t Lars begränsas uppenbarligen handlingsutrymmet för de onda andarna. Hans destruktiva livsföring vänds till kreativitet, med undantag för de många rymningarna, supresorna till Köpenhamn. Eric Hermelin börjar studera språk på mentalsjukhuset: hebreiska, persiska… Ganska snart börjar han också översätta, något han är igång med på allvar 1916.
Gemensamt för de författare Eric Hermelin översätter är att de ger uttryck för en mystisk, religiös, kanske panteistisk åskådning. Till de första författare han översätter hör Jakob Böhme och Emmanuel Swedenborg. Han koncentrerar sig sedan på persiska mystiker, på sufier.
Vad Eric Hermelin attraheras av hos mystikerna är att de eftersträvar jagutplåning. Egot står i vägen för människans möte med Gud. På sätt och vis fungerar ju också självdestruktivitet som en metod för att närma sig det bortomvärldsliga. Eric Hermelins gärning som översättare kan därför ses både som botgöring och som ett rättfärdigande av hans sätt att leva.
När det gäller hans betydelse för svenskt kulturliv är det framförallt Vilhelm Ekelund som uttryckt tacksamhet. Han har också påverkat 40-talisterna, i synnerhet Karl Vennberg. Engagerade läsare har även Hagar Olsson, Hjalmar Gullberg och Sven Lindqvist varit.
Fem böcker om Eric Hermelin / Av Per-Erik Lindahl (1921-2007)
- Ångest-hjulets svängningar – en biografi om Eric Hermelin
Förlag: Cavefors / 1976 - Ett ˙hospitalshjons´ bibliotek – Eric Hermelin och böckerna
Förlag: Ekstrand / 1979 - Jag kan hvissla Beethovens sonater! – en biografi om Eric Hermelin (del I 1860-1909)
Förlag: Bibliognosi / 1982 - Spelet om Eric Hermelin – en anspråkslös studie
Förlag: Bibliognosi / 1983 - När man varit vagabond… – en biografi om Eric Hermelin (del II 1909-1928)
Förlag: Bibliognosi / 1985
© Peter Grönborg
Texten skyddas av lagen om upphovsrätt.
Uppdaterad
2025-01-07